Tidigare program

3 juni 2018

Urban Josefsson: Att tonsätta vansinne – Musikaliska gestaltningar av psykisk ohälsa under tre sekel

Hur låter vansinne? Det är en fråga många kompositörer brottats med och svaren de kommit fram till skiljer sig en hel del från varandra. Musikhistorien innehåller ett stort antal kompositioner som är tänkta att illustrera olika former av psykisk ohälsa. I föredraget berättas om några sådana musikstycken, från Robert Johnsons sång O let us howl (ca 1613) till Igor Stravinskijs opera The Rake’s Progress (1951). Föredragshållaren är museichef för Medicinhistoriska museet och idéhistoriker.


2 juni 2018

Museinatten

Museinattens temavisning hölls av antikvarie Thérèse Toudert och handlade om när spanska sjukan kom till Ulleråker 1918.

För hundra år sedan svepte spanska sjukan över världen och de svenska sinnessjukhusen drabbades hårt. Aldrig har så många patienter blivit begravda på Ulleråker som år 1918. Ett kortare föredrag berättar om spanska sjukans förlopp och sedan följer en guidad tur till Ulleråkers begravningsplats. 


17 maj 2018

Temakväll: Psykologverksamheten vid Ulleråkers sjukhus

År 1957 anställdes den förste psykologen vid Ulleråkers sjukhus och redan året efter inrättades ett psykologiskt laboratorium. Psykologernas entré som ny yrkesgrupp inom den svenska psykiatrin kom att medföra många förändringar inom diagnostiken och vården.

Gunnar Holm berättare om utredningar, tester, behandlingsarbete och forskning som utgjorde den mångskiftande psykologverksamhet som bedrevs vid Ulleråkers sjukhus. 

Arrangör: Alumnföreningen vid institutitionen för psykologi, Uppsala universitet i samarbete med Medicinhistoriska museet.


6 maj 2018

Lars Oreland: Linné och läkemedel

För Carl von Linné och hans samtida var botaniken tätt sammanlänkad med läkekonsten och kunskapen om växternas medicinska användning var grundläggande. Linné ansåg att en förutsättning för att bli en god läkare var att man var en god botanist. Men vilken roll spelade Linné för moderniseringen av läkemedelsfloran som ägde rum under 1700-talet? Den frågan ställer sig föredragshållaren Lars Oreland.

Linné var professor i teoretisk medicin, vilket omfattade kombinationen botanik och medicin. Han undervisade om läkemedlens egenskaper och författade en Materia Medica (1749). Hur kan Linné exempelvis ha påverkat utarbetandet av den svenska farmakopén, som från 1775 satte den officiella standarden för läkemedelsanvändning och beredning i hela riket under lång tid framöver


8 april 2018

Judit Worley: Ungersk folkmedicin

I det gamla bondesamhället blandades medicinsk kunskap med folktro och riter – traditioner som praktiserades och fortlevde fram till mitten av 1900-talet.  Med utgångspunkt i bilder, berättelser och arkeologiska fynd, de äldsta från 700-talet, ger etnografen Judit Worley exempel på den ungerska folkläkekonstens behandlingar och de trossystem som de ingick i. 


4 mars 2018

Jan Fagius: Hemisfärernas musik – Iakttagelser om hjärnan och musiken

Den mänskliga hjärnan har skapat musiken, som utövar en stark dragningskraft på oss. Vad händer i hjärnan när vi utövar och lyssnar på musik? Vad händer när musik väcker känslor? Jan Fagius, docent i neurologi, amatörmusiker och körsångare berättar.

Föredraget bygger på Jan Fagius breda översikt av forskningen om musiken och den mänskliga hjärnan Hemisfärernas musik. Om musikhanteringen i hjärnan. Jan Fagius är läkare, docent i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, mångårigt verksam som klinisk neurolog, pedagog och forskare. 


4 februari 2018

Henning Höijer och Roland Sahl: När och hur kom 1800-talets stora medicinska framsteg till nytta för patienterna på Nyköpings lasarett?

Hur avspeglades 1800-talens omvälvande medicinska upptäckter i vården på Nyköpings lasarett? Med hjälp av lasarettets patientliggare har Nyköpingsläkarna Henning Höijer och Roland Sahl följt hur mediciner, röntgen, aseptik och narkos förändrade villkoren för läkare och patienter.

Läs om föredragshållarnas utforskning av patientliggarna i denna artikel i Sörmlands Nyheter "Lasarettets första patienter led av syfilis och förfrysningsskador"


7 januari 2018

Bo S. Lindberg: Kirurgernas historia – om badare, barberare och fältskärer

Bo S. Lindbergs föredrag bygger på hans senaste bok med samma titel och handlar om kirurgerna långa historia som yrkeskår. 


Föredrag och aktiviteter 2017

Söndag 3 december

Föredrag av Barry Karlsson: Bemötande av psykiska funktionsnedsättningar och neuropsykologiska utredningar i ett historiskt perspektiv

Barry Karlsson berättade om historiska aspekter och förändringar av förståelse och utredning av personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Från medeltid över upplysningstid och urbanisering i kölvattnet av industrialisering till dagens postmodernistiska samhälle har attityder till funktionsnedsättningar genomgått en dramatisk förändring. Inte minst i vårt psykiatriska bemötande vid problemskapande beteenden.

Barry Karlsson är legitimerad psykolog, specialist i neuropsykologi och Psykologialumnernas ordförande vid Uppsala universitet, han är också knuten till Hälsa och habilitering vid Region Uppsala.


Lördag 11 november

Arkivens dag 2017, på Arkivcentrum. Tema Synd och skam

Medicinhistoriska museet medverkade i mässhallen och med ett föredrag av Bertil Karlmark, Franska sjukan – från Columbus till gin & tonic. 

Programmet som nedladdningsbar fil


Söndag 12 november

Museidagen, tema Sant och Falskt

Uppsalas museer slår upp portarna för en gemensam museidag, i år med temat Sant och Falskt. Se hela programmet


Onsdag 8 november

Till minne av Henry Johansson – Två vänner berättar

Med anledning av Henry Johanssons bortgång den 16 juni 2017 inbjuder Uppsala medicinhistoriska förening och Uppsala medicinhistoriska museum till en minneskväll där Henrys vänner Lars Grimelius och Mats Westman berättar om Henry som kirurg, medicinhistoriker och medmänniska. 

Inbjudan Till minne av Henry Johansson – Två vänner berättar


Söndag 29 oktober

Föredrag av Daniel Berg: Giftets värde – Apotekares förståelse av opium i Sverige 1870-1925

Innan Sverige fick sin första särlagstiftning mot narkotika 1923 såldes opium receptfritt på apotek. Daniel Berg har i sin avhandling Giftets värde: Apotekares förståelse av opium 1870-1925 (2016), undersökt hur denna fria tillgänglighet på narkotika förstods av droghandlarna själva, apotekarna. Opium uppfattades på samma gång som en husmedicin, vars tillgänglighet var avgörande för folkhälsan, och som en rusgivande drog. Genom sina särskilda kunskaper upprättade apotekarna ett eget rum för sitt vetande, avskild från läkarnas kliniska blick. 

Daniel Berg (f. 1979) är ekonomhistoriker vid Stockholms universitet.


Söndag 1 okt

Tom Lundin: Katastrofpsykiatri


Söndag 3 september

Föredrag av Eva Ahlsten: Akademiska sjukhuset genom 150 år


Lördag 9 september

Kulturnatten

Invigning av den nya utställningen Från psykometri till psykoterapi – Psykologverksamheten vid Ulleråkers sjukhus. Gunnar Holm och Barry Karlsson invigningstalar.

Föredrag av Åke Pålshammar: I glad inspirerande långdans med test, elektroder, apparater och droger. Ett föredrag om Ingmar Dureman, professor i klinisk psykologi. 


Söndag 20 augusti

Filmvisning och konstnärssamtal med Natasha Dahnberg
Natasha Dahnberg, curator för utställningen ”STOFF – konst på Medicinhistoriska” samt en av utställningens konstnärer, bjöd på en exklusiv filmvisning där vi fick se fyra av hennes videoverk i en sammanhängande svit. På ett hår (2014), Maria & Elisabet (2014), Östergök (2015), Caro vero infirma (2016). Efter föredraget släpptes också katalogen för utställningen STOFF.


Söndag 4 juni

Bertil Karlmark: Hjalmar Öhrvall – fysiologen som inte lämnar någon oberörd

Hjalmar Öhrvall (1851-1929) var Uppsalas andre professor i fysiologi. Hans livsgärningar lämnar ingen oberörd och spänner över såväl fysiologi, psykiatri, samhällslära, knopar (!) och mycket annat. Han ansågs förleda ungdomen genom sina vänsterradikala åsikter och vassa penna. Därför vågade han inte disputera i Uppsala med sin avhandling om smaksinnet, men med ett högsta betyg från Lund, så vågade inte Uppsala universitet förvägra honom en tjänst.

Som bäddat för en intensiv samhällsdebatt i flera decennier runt förra sekelskiftet med hygienismen som viktig nämnare. En lära som innefattade kroppen, själen, hemmet, rasen och samhället. En älskad och hatad mångsysslare.


Söndag den 7 maj

Inga-Lill Aronsson: Medicinsk antropologi – Fallet Negevbeduinernas sjukdomsklassifikationssystem

Med utgångspunkt i en studie av Negevbeduinernas hälso- och sjukdomsklassifikation ges inblick i hur en kultur kan förhålla sig, förklara och bemöta sjukdom och hälsa.  Ett grundläggande antropologiskt perspektiv är att beakta den komplexa samverkan av faktorer kring sjukdom och hälsa där klassifikationen utgör en del av det medicinska kunskapssystemet.  Etnomedicin, eller medicinsk antropologi, är ett expansivt fält som studerar kulturella och sociala konstruktionen kring sjukdom och hälsa. Negevbeduinerna lever i södra Israel och är omkring 200 000 individer.  Majoriteten är idag fast bosatta.


Söndag 2 mars

Jan Henningsson: Kroppen, själen och sjukdomens ansikte - islamisk medicin och människosyn

Vad lär islam om fenomenet människan? Koranen, liksom den hebreiska Bibeln, beskriver ”Adams barn” som utpräglat sociala varelser – och Skapelsens krona. Islamisk läkarvetenskap, både somatisk och psykiatrisk, påverkades starkt av Aristoteles, Hippokrates och Galenos. Parallellt fortlever dock traditionell islamisk läkekonst: en form uppkallad efter Profeten Muhammed, en annan efter hans dotters familj.


Söndag den 5 mars

Lars-Erik Appelgren: Några ståndkärl från Boskapsapoteket

Boskapsapoteket är en del av Veterinärmuseet i Skara. Där finns unika samlingar av ståndkärl från sent 1700-tal. Innehållet i några av dem kommer att beskrivas. Från samtida skrifter belyses den dåtida användningen framför allt i veterinär- men också i humanmedicinen. Kunde några av de droger som rekommenderades ha haft effekt på sjukdomarna som omtalas?


5 februari

Tony Gustavsson: Att rådfråga döden – Svenska medicinska ingrepp i döda kroppar, 1650-1900

Under loppet av 1600-talet introducerades på svensk mark en rad medicinska ingrepp i döda människokroppar i form av obduktioner och dissektioner. Ingrepp utmanade dock religiösa och kulturella föreställningar kring den döda kroppen, och den folkliga motviljan kom att ge upphov till betydande konflikter med den medicinska vetenskapen som kom att vidhäfta verksamheten ända in i modern tid.


8 januari

Urban Josefsson: 1880-talets vivisektionsdebatt – Den första svenska djurförsöksdebatten.

I Sverige fördes en livlig diskussion för och emot djurförsök inom fysiologin på 1880-talet. De två mest framträdande stridande var fysiologen Frithiof Holmgren och filosofen Adolf Leonard Nordvall. Urban Josefsson berättar om denna debatt och tar bland annat upp en samling tidigare okända intyg om djurförsöken vid Fysiologiska institutionen i Uppsala. 


Föredrag 2016

Christer Åsberg: Syndastraff och gudagåva. Om sjukdom och läkekonst i Bibeln.

Birgitta Kulling: En svunnen tid... Minnesbilder från sjuksköterskeutbildningen i Uppsala 1960-1964.

Mohamad Hassan: Grillad lök eller sårtvätt? Föredrag om krigets fasor och hur folk klarar sin vardag

Birgitta Meurling: Också en dekokt! Prästmedicinen, prästfrun och prästen

Jan Stålhammar: Kolerakyrkogården i Malen och "självspillingen" från Stånggrund. En Norduppländsk historia

Thérèse Toudert: Félix Thiberts Musée médical och den patologiska anatomin. Om några modeller i papier-maché, moulages, i Medicinhistoriska museets samlingar.

Henry Johansson: Medicinens historia till nutid – det förflutna förtjänar vårt ansvar

Björn Lindeke & Bo Ohlson: Medicin på kungens skepp. Om fynden ur Regalskeppet Kronans medicinkista från 1600-talet

Torsten Gordh: Narkosen 170 år den 16 oktober 2016

Tor-Göran Henriksson - plastikkirurg och konstnär. Daniel Nowinski och Leif Zern berättar om de två sidorna av en handens mästare.

Olle Matsson: Gifter – till skada och till nytta

Håkan Westin: Ryssligan – ett morddrama i skuggan av första världskriget