Medicinhistoriska museet

Medicinhistoriska museet

Öppet

Tisdagar och torsdagar kl 13-17.

Fri entré vardagar. 

Föredrag och evenemang tar sommaruppehåll och startar igen den 3 september. Se kommande program.


Hitta hit

Adress: Eva Lagerwalls väg 8, 756 43 Uppsala. Följ skyltar från Dag Hammarskjölds väg. 

Karta och vägbeskrivning.

UL:s stadsbussar 1, 12 och 20 (hållplats Kronparksgården).


Visningar

Guidad visning kan bokas till veckans alla dagar. Pris: 40 kr/person, minimum 400 kr.

Kontakt

Museichef Urban Josefsson

Epost: info@mhm.uu.se 

Tel: 018-611 26 10

Årskort

Årskort berättigar till fritt inträde även söndagar. Pris 200 kr. 

Tidigare program

Föredrag våren 2017

Söndag 4 juni, 13.30

Bertil Karlmark: Hjalmar Öhrvall – fysiologen som inte lämnar någon oberörd

Hjalmar Öhrvall (1851-1929) var Uppsalas andre professor i fysiologi. Hans livsgärningar lämnar ingen oberörd och spänner över såväl fysiologi, psykiatri, samhällslära, knopar (!) och mycket annat. Han ansågs förleda ungdomen genom sina vänsterradikala åsikter och vassa penna. Därför vågade han inte disputera i Uppsala med sin avhandling om smaksinnet, men med ett högsta betyg från Lund, så vågade inte Uppsala universitet förvägra honom en tjänst.

Som bäddat för en intensiv samhällsdebatt i flera decennier runt förra sekelskiftet med hygienismen som viktig nämnare. En lära som innefattade kroppen, själen, hemmet, rasen och samhället. En älskad och hatad mångsysslare.


Söndag den 7 maj, 13.30

Inga-Lill Aronsson: Medicinsk antropologi – Fallet Negevbeduinernas sjukdomsklassifikationssystem

Med utgångspunkt i en studie av Negevbeduinernas hälso- och sjukdomsklassifikation ges inblick i hur en kultur kan förhålla sig, förklara och bemöta sjukdom och hälsa.  Ett grundläggande antropologiskt perspektiv är att beakta den komplexa samverkan av faktorer kring sjukdom och hälsa där klassifikationen utgör en del av det medicinska kunskapssystemet.  Etnomedicin, eller medicinsk antropologi, är ett expansivt fält som studerar kulturella och sociala konstruktionen kring sjukdom och hälsa. Negevbeduinerna lever i södra Israel och är omkring 200 000 individer.  Majoriteten är idag fast bosatta.


Söndag 2 mars, 13.30

Jan Henningsson: Kroppen, själen och sjukdomens ansikte - islamisk medicin och människosyn

Vad lär islam om fenomenet människan? Koranen, liksom den hebreiska Bibeln, beskriver ”Adams barn” som utpräglat sociala varelser – och Skapelsens krona. Islamisk läkarvetenskap, både somatisk och psykiatrisk, påverkades starkt av Aristoteles, Hippokrates och Galenos. Parallellt fortlever dock traditionell islamisk läkekonst: en form uppkallad efter Profeten Muhammed, en annan efter hans dotters familj.


Söndag den 5 mars, 13.30

Lars-Erik Appelgren: Några ståndkärl från Boskapsapoteket

Boskapsapoteket är en del av Veterinärmuseet i Skara. Där finns unika samlingar av ståndkärl från sent 1700-tal. Innehållet i några av dem kommer att beskrivas. Från samtida skrifter belyses den dåtida användningen framför allt i veterinär- men också i humanmedicinen. Kunde några av de droger som rekommenderades ha haft effekt på sjukdomarna som omtalas?


5 februari

Tony Gustavsson: Att rådfråga döden – Svenska medicinska ingrepp i döda kroppar, 1650-1900

Under loppet av 1600-talet introducerades på svensk mark en rad medicinska ingrepp i döda människokroppar i form av obduktioner och dissektioner. Ingrepp utmanade dock religiösa och kulturella föreställningar kring den döda kroppen, och den folkliga motviljan kom att ge upphov till betydande konflikter med den medicinska vetenskapen som kom att vidhäfta verksamheten ända in i modern tid.


8 januari

Urban Josefsson: 1880-talets vivisektionsdebatt – Den första svenska djurförsöksdebatten.

I Sverige fördes en livlig diskussion för och emot djurförsök inom fysiologin på 1880-talet. De två mest framträdande stridande var fysiologen Frithiof Holmgren och filosofen Adolf Leonard Nordvall. Urban Josefsson berättar om denna debatt och tar bland annat upp en samling tidigare okända intyg om djurförsöken vid Fysiologiska institutionen i Uppsala. 


Föredrag 2016

Christer Åsberg: Syndastraff och gudagåva. Om sjukdom och läkekonst i Bibeln.

Birgitta Kulling: En svunnen tid... Minnesbilder från sjuksköterskeutbildningen i Uppsala 1960-1964.

Mohamad Hassan: Grillad lök eller sårtvätt? Föredrag om krigets fasor och hur folk klarar sin vardag

Birgitta Meurling: Också en dekokt! Prästmedicinen, prästfrun och prästen

Jan Stålhammar: Kolerakyrkogården i Malen och "självspillingen" från Stånggrund. En Norduppländsk historia

Thérèse Toudert: Félix Thiberts Musée médical och den patologiska anatomin. Om några modeller i papier-maché, moulages, i Medicinhistoriska museets samlingar.

Henry Johansson: Medicinens historia till nutid – det förflutna förtjänar vårt ansvar

Björn Lindeke & Bo Ohlson: Medicin på kungens skepp. Om fynden ur Regalskeppet Kronans medicinkista från 1600-talet

Torsten Gordh: Narkosen 170 år den 16 oktober 2016

Tor-Göran Henriksson - plastikkirurg och konstnär. Daniel Nowinski och Leif Zern berättar om de två sidorna av en handens mästare.

Olle Matsson: Gifter – till skada och till nytta

Håkan Westin: Ryssligan – ett morddrama i skuggan av första världskriget